Marknad i stan
I dag är det torsdag och vi promenerade till marknaden som äger rum på en stor parkeringsplats i centrum. I Benicassim är den inte så stor som i Castellon, där det finns hundratals stånd med allt mellan himmel och jord, mest frukt och grönsaker, men också massor av kläder, väskor, skor, sängkläder, verktyg och mycket annat. I nästan varje stad är det marknad, en gång i veckan.
Vi köpte ett par fänkål och rotade lite i högarna med kläder. Ibland kan man göra fynd på borden där allt kostar 1, 3 eller 5 euro. Somligt är helt nytt och oanvänt och jag har ett par tröjor från marknaden som jag älskar (jag tröttnar snart att rota bland kläderna, men Linda har falkögon och vet vad jag behöver.
Man får vara på sin vakt och ha ögonen med sig, och huvudet också, om man inte pratar bra spanska. De pratar fort och man måste snart räkna ut ungefär vad priset bör bli utifrån vikt och kilopris, för det går fort. Jag tror att de flesta försäljare är ärliga, men det ingår i spelet att pruta lite med glimten i ögat så att ingen blir förolämpad. Första året här blev vi till en början förbryllade av ett uttryck som avslutade varje inköp. Det var något som de sa, när de överlämnade påsen med tomater eller blomkålshuvudet, något vi inte förstod. Det lät som "algmobass?" eller något liknande och det såg ut som om de ville ha ett svar? Det var lite pinsamt. Nu vet vi att de frågade "algo mas", som betyder "något mer".
Här är några bilder från dagens besök:
Som jämförelse vill jag visa motsvarande marknad på Nya Torget i Norrköping (min barndomsstad) år 1955 och 1966. Sorgligt att det försvann.